I förmiddags var jag och Siri på lekdate i parken med Cornelis och hans mamma Lina. Var ett tag sen kompisarna sågs men det märktes inte utan det var fullt ös. Vi mammor försökte prata under tiden och en del blev sagt men med två aktiva barn som ska utforska blir det många avbrott i konversationen.

I friardalen finns ett högt klättertorn med en tunnelrutchkana. Ställningen är tänkt för större barn men våra små har växt så mycket i sommar så nu klarar de komma upp själva. Tanken var att komunen skulle göra något nytt istället men budgeten räckte inte till och tornet blev kvar. Förövrigt är lekparken superbra

Idag klättrade både Siri och Cornelis och åkte kanan. De har ibland inte full kontroll men det tar sig. Skruttungen satte sig lite hastig och skulle åka... slog i näsan så den blödde... Var kanske inte någon hård smäll, hon får lätt näsblod men men. Regnet kom i samma veva och vi fick avbryta och gå hem. Tyvärr tror jag inte den här incidenten avskräcker utan nästa gång vi är i parken är det fullt ös igen.




En gammal bild på kompisarna. Så mycket de växt sen dess...